Efter en dag på arrangerad turist-trip bestämde vi oss för att det är dags för lite egna äventyr. Vi fick låna Eppus och Marias cyklar och trampade iväg i den vänster trafikerade miljonstaden. Ja mamma, vi hade hjälmar. Vårt första stopp var Queen Victora Market, där man hittar allt man kan tänka sig i mat, pryl och kläd väg.
Sedan sökte vi oss till den botaniska trädgården och studerade växter och bongade fåglar. Trots att ingen av oss egenligen förstår sig på växtlighetens förunderliga värld uppskattade vi vad den botaniska trädgården hade att bjuda, den var absolut värt ett besök.
Och som på alla våra resor var det nu dags att besöka sådana delar av staden som ingen turist kan tänkas vara intresserad av. Det är inte vi heller, men vi har en otrolig förmåga att alltid lika överraskande plötsligt hitta oss själva i mindre attraktiva kvarter.
Luonnon ihmeiden ihmetteyn jälkeen koetimme löytää puistoa, jossa piti näytettämän tennistä screeniltä. Ei löytynyt puistoa, mutta löytyi iso teollisuusalue, nälkä, jano ja eksyminen kun emme enää olleet pikku-pikku kartallamme. Noin tunnin autokorjaamojen välissä pyöräilyn jälkeen löysimme tien kohti keskustaa, mutta meidän epäonneksemme se oli highway eli vilkkaasti liikennöity molempiin suuntiin kolmikaistainen hirvitys. Väsy alkoi olla kuitenkin niin suuri, että päätimme polkaista tien piennarta pitkin lähemmäs keskustaa. Jotenkin kummasti selvisimme seuraavalle pyörätien pätkälle ja siinä tartuimme paikallista pyöräilijää hihasta. Kysyimme neuvoa kotiin ja onneksemme hän oli menossa samaan suuntaan kuin me. Seurasimme miestä kotiinpäin kuin pienet ankanpoikaset.
Kun Maria tuli kotiin lähdimme syömään kengurua. Ja olipas se hyvvää! Liha oli vähärasvaista ja maku hirven ja naudanlihan välimaastossa. Sorry pikkukenguru, jota siliteltiin eilen, mutta tulemme syömään sukulaisiasi lisää :-)
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti